Onsdag 16 December

0kommentarer

Idag var min sista dag på resturang Timjan. Känns sorgligt då jag har haft det jätte kul med mina grabbar där. Hatar att dom sålde det. Mitt jobb var inte ett jobb, det var fritid med mina vänner. Kommer sakna alla. Faan.

Jag förstår inte hur vissa folk klarar av att leva med sig själva! Det finns så många äckel här i världen. Förstår verkligen inte hur vissa kan se sig själva i spegeln och må bra över sig själva. Förstår inte hur vuxna människor kan snacka så MYCKET SKIT om sina anställda. Sens den 1 December har vi haft nya ägare och vad dom har innan för pannbenet är inte mycket. Och i deras bröst finns knappast ett hjärta av kött och blod, snarare utav sten och frost!
Dom har plågat mig både på insidan och utsidan. Skrikit åt mig inför kunder när jag inte gjort nå fel. Slagit mig i ryggen,nacken och armarna när jag har gjort fel. Och snackat skit om mig med dom gammla ägarna när jag inte varit på jobbet. SNACKAT SKIT om att jag ligger med Walid som diskar. Walid är en av dom bästa vännerna jag har och jag är en utav hans bästa vänner. Jag blir så himla förbannad över att dom tror att jag ligger med någon bara för att jag pratar och skrattar med han. Jag förstår inte hur vuxna människor kan bete sig på det viset.

En kille som kommer och äter på Timjan varje dag frågade om jag hade jobb efter detta och jag sa att nej det har jag inte. Han sa att han kände några som har resturang och kunde fråga om dom behövde personal så han fick mitt nummer och han skulle höra av sig. Han ringde fyra timmar senare. Och det var inte jobb han hade att erbjuda utan något helt annat. Varför händer allt detta skit?

Och mitt i allt så ligger Farfar på sjukhus och kommer inte komma hem till jul. Jag som JÄMT sitter i hans knä och äter knäck och han säger att jag äter upp alla. Min farfar som jag vill berätta allt detta för så han kan hota med att slå dom, inte för att han skulle göra det men känslan när han säger det får allt att bli bra igen.

Så nu är jag arbetslös i äckliga örebro. Tror jag åker till Syster Frida i Norge efter nyår. Om hon vill ha mig där

/stina

Kommentera

Publiceras ej