Smile - Live - Laugh

Soligt som attan här idag och jag kör en familjebil utan AC. Gud såå mysigt! eller inte.. Jag börjar verkligen få nog av detta nu, kanske är det för att jag vet att jag ska hem snart. Längtar efter att kunna få sova hela dagarna när jag är ledig utan att någon står utanför min dörr och skriker på  någon annan eller kommer in med en gråtande baby. Längtar efter ett riktigt jobb med en riktig inkomst och längtar efter ett eget hem där jag bara behöver städa efter mig själv. När jag åkte hit längtade jag efter barn och nu vill jag absolut inte ha barn! Såklart jag vill ha barn men inte på fem år! USCH! Fast jag vet att jag aldrig skulle slå mina barn eller skrika åt dom. Såklart man skulle höja rösten men inte skrika och kalla dom rövhål. ALDRIG! Det är som att slå någon som ligger ner, man gör inte så.

Hur kan man ge sitt eget barn en örfil dag efter dag efter dag? Är det bara jag som inte skulle klara av det? Jag mådde dåligt den gången jag gav min fina lillasyster en örfil och hon är bara ett år yngre. Så hur i helvete kan föräldrar slå sina barn? Fattar inte alls. sjukt

Adele vill att vi ska åka till parken med flickorna men jag vet hur det kommer bli. Adele kommer stå och skrika på tjejerna när folk är runt omkring. Flickorna är inte bråkiga utan det är mamman som ballar ur totalt direkt. Jag och min fina lillasyster var så himla mycket värre än Chloe och Lois. Jag och Anna slogs jämt! Vi kunde inte ens mötas i hallen för då hoppa vi på varandra. Chloe och Lois kan sitta och kolla på film på samma dator, det skulle Anna och jag aldrig kunnat göra när vi var 11 och 12 år. Om jag och Anna gjort det så hade det sluta med att någon slängde datorn i huve på den andra efter 7 minuter högst!

Jag är himla glad att mina föräldrar orkade med mig och Anna när vi var som värst. Det är många gånger dom nog velat slå oss och kastat ut oss med huve före men istället så har dom skickat oss till vårat rum och låtit oss slagits där.

Det är väl nu jag borde säga att jag önskar mig lugna och uppfostrade barn men nej det vill jag inte. Jag har varit kaxig och rebell och det har tagit mig långt. När jag ser mina vänner som var lugna mammapojkar/pappasflicka så har dom inte alls kommit lika långt som mig och kommer nog inte heller göra det på några år. Och det säger jag inte för att vara dum utan det är bara ren fakta. Och jag menar inte "Titta på mig jag är bäst". Jag har självförtroende och det är jag stolt över. Om folk vill kalla mig dum i huvudet och bitch för det så kul för dom, det är bara avundsjuka.

Jag är vacker, kaxig och nyfiken, har ni problem med det?



/stina