Onsdag 12 Oktober

0kommentarer

Igår var det prick en månad kvar till beräknad förlossning men gud vad jag hoppas att bebisen kommer innan det. Kan inte sova längre, kan inte ligga bekvämt i sängen längre. Fortsätter det såhär så kommer jag aldrig ha krafterna till att krysta ut ungen. Men jag vet att jag måste vänja mig vid att vara trött för det kommer inte att bli lättare när bebisen är ute. Men just nu vill jag kunna få sova så jag kan få dom extra krafterna som kommer att behövas när bebisen ska ut. Är det för mycket att önska?


Igår var jag iväg och simmade med en tjej som heter Sara. Hon och hennes man var in och åt på resturangen efter att dom haft sitt första ultraljud och jag serverade dom så innan dom gick så frågade hon om jag skulle vilja ses när jag slutat jobba så vi bytte nummer. Så känner vi varandra, lite random men när man inte känner många som har barn eller ska ha barn så får man ju vara lite random ibland. Men var första gången vi sågs igår och vi ska iväg och simma nästa vecka igen om jag inte lyckas fått ut min bebis vill säga. Och vi bor ca 15 min ifrån varandra vilket är bra när bebisarna kommer, hennes bebis är beräknad att komma 11 Januari.


Så vad händer idag? Tänkte skriva ryggläge i soffan och självdö lite men kom sen på att jag inte kan ligga på rygg för då kan jag inte andas vilket skulle leda till att jag "självdog". Blir väl sidoläge i soffan och självdö lite innan det är dags att ta ut hunden på en promenad. Kanske ska hoppa små grodorna lite också, det kanske sätter igång förlossningen. Vem vet.


/stina

Kommentera

Publiceras ej