Smile - Live - Laugh

Förra helgen så var det en kille som frågade mig och Justin hur länge vi varit tillsammans och jag svarade ett år och fyra månader. Killen blev då paff och sa -Så på ett år och fyra månader så har ni flyttat ihop, skaffat hund och ska snart ha barn? Det var då det slog mig hur fort detta har gått men hur varje dag känts så himla rätt. Vi flyttade ihop efter att vi varit tillsammans i tre månader för att det var enda sättet för oss att få vara tillsammans. Vi skaffade Abby för vi ville ge en hund från ett djurhem ett varmt hem med mycket kärlek. När vi fick reda på att vi var gravid så var aldrig frågan om vi ville behålla det, frågan var om vi ville veta om det var en pojk eller en tjej. Bebisen var aldrig planerad men valet att behålla vårat lilla mirakel var alltid glasklart, även om vi båda kände en stark rädsla dom första dagarna. Vi trodde inte att ett barn skulle vara nästa steg i vårat förhållande, vi både trodde nog förlovning eller att köpa hus skulle vara nästa steg. Det kanske har gått fort men det finns ingen annan jag skulle vilja uppleva allt detta med. Jag har aldrig ångrat ett av alla våra beslut, okej jag har funderat på att slänga ut hunden många gånger men när det väl kommer till sak så skulle jag aldrig göra det.


Fem veckor och en dag kvar tills det är beräknat att vi två ska bli tre. Jag längtar nå grymt efter att få se Justin hålla i våran lilla bebis för första gången. Vårat lilla barn som blev till pga våran starka kärlek till varandra. (och för att vi var lite för ivriga en kväll för att tänka på att skydda oss)

/stina